I'm on fire

Hej folket!
Förlåt för den dåliga uppdateringen.
Hade min sista dag på Åkerblads igår. Skönt att slippa SÅ extremt tidiga mornar. Idag sov jag till 6.15. SKÖÖÖÖÖNT! :)
Nu sitter jag och äter frukost och sedan ska jag göra mig i ordning innan bussen kommer. Jag får sällskap av Ida. Skönt att ha någon med sig. Jag blir så virrig och störd när nerverna kommer igång.. ;)

Tänkte skriva lite snabbt och lördag och söndagens ridning:
Lördag: Dressyrade 60 på banan i Sundet. Det började väldigt bra, jag kände att han försökte, försökte, försökte göra det jag ville, huvudet upp i vädret så fort jag kom åt. Det var ju jobbigt, så varför inte försöka smita undan? Jag gjorde skänkelvikningar som gick jätte bra åt vänster och mindre bra åt höger. Men tillslut fick jag som jag ville! Han gjorde en undan för höger skänkel UTAN att spänna nacken och ha huvudet i molnen, han var inte i form, men han höjde inte huvudet och det var målet! Duktig kille. Avslutade med att jobba i så låg form det gick, det gick inte heller sådär som jag ville. Gick väldigt bra när jag red för Sigrid. Men vi har inte jobbat på länge. Och jag hade inget i handen i princip. Så jag är nöjd! :)
Söndag: Red ut i skogen en vända, så han skulle tycka att det var lite roligt. Och vilken överraskning jag fick, så fort jag tog i tyglarna började han jobba och lyssna efter mina signaler! (WHAAT?) tänkte jag? Så jag passade på att jobba i skritt, som är den drygaste biten för honom. Och vad fint han gick (mot hur det brukar kunna bli, spring iväg, spring åt vänster, skjuter ut rumpan åt höger och allmänt stret för att slippa undan). Han vill inte ställa åt höger riktigt. Men när jag avslutade honom på vägen hem var han JÄTTE duktig! Ställde fint åt höger och var rak i kroppen. Och ni skulle känt galoppen! OH MAMA!! Det var det härligaste jag känt på! Kunde korta-länga precis som jag ville utan att behöva ha en "konversation" över att vi ska sakta in. Han gick fint i form och jag hade inget i handen hela galoppen. DUKTIG HÄST!

Det är såna där dagar jag påminns och varför man tragglar dressyr trots att hästen avskyr det, och jag blir ledsen på mig själv då jag tycker jag rider värdelöst. Men det är SÅ VÄRT DET när det dagen efter känns sådär! <3
Dessutom vet nog inte Nero helt hundra vad det är jag vill, och när han dessutom inte orkar helt heller så tycker jag han är en riktig kämpe! Men nog ska vi fortsätta kämpa ännu hårdare! :)

Nu ska jag göra mig klar innan bussen kommer. Uppdaterar kanske senare om första dagen, men ska försöka hinna dammsuga här inne, det börjar bli sådär så man känner hur grusigt det är... ;)

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0